Sessan

Idag har Sessan steriliserats, så nu är det slut med allt skrikande och mänjagande. Men jag tycker så synd om henne! Eftersom det är mer komplicerat att kastrera honor så måste veterinärerna skära och hålla på i henne. Men nu är hon hemma, fortfarande lite vimsig efter narkosen men det spelar ingen roll, hon är hemma. <3

När vi hämtade henne fick vi först gå in i ett rum och vänta, men det var något med rummet som gjorde mig nervös. Jag kom på det efter ett tag; det var i det rummet som Mysak blev avlivad i. R.I.P. Åh, fy vad jag började må illa. Och om jag ska vara ärlig så fällde jag en tår, jag saknar den katten något så fruktansvärt! Han var min lillebror, vår skatt. Han var en jättegosig katt och det var hemskt att se honom må så dåligt.

Rest in peace, we love you!